Frågor, påståenden och svar om invandring och rasism

I och med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen så florerar en mängd olika föreställningar om invandring. Vänsterpartiet reder ut begreppen och förklarar vanliga missförstånd här.

De pågår en massinvandring och de som kommer hit är inte riktiga flyktingar utan ”ekonomiska” flyktingar.
Nej, det stämmer inte. Flykting är en person som fruktar för sitt liv och lämnar sitt hem av den anledningen. Ofta tvingas de lämna sina hem brådstörtat och utan någon tanke på vilket land de vill komma till. Man har ingen rätt att få stanna i Sverige om man söker asyl av ekonomiska skäl. Det avgörande för att få asyl är behovet av skydd, och då spelar det ingen roll om den som söker asyl är rik eller fattig. Idag får över hälften av de som söker asyl i Sverige avslag. Människor skickas ibland tillbaka trots att de faktiskt riskerar förföljelse och ibland till och med tortyr i sitt hemland. Det pågår ingen massinvandring till Sverige, tvärtom pågår det massavvisningar av människor som egentligen skulle behöva skydd – det är det som är problemet.

Antalet människor som lever i ett annat land än sitt ursprungliga i världen enligt FN uppgår till ca 200 miljoner, och en del av dessa är flyktingar av olika skäl. De flesta flyktingar stannar i ett grannland till sitt eget. Och oftast är det fråga om ganska fattiga länder, som tagit emot en miljon flyktingar eller fler. Det är mycket få flyktingar som söker sig till Europa, och ännu mindre till Sverige. Endast runt en procent söker asyl i Europa, och ett par promille i Sverige.

Invandringen kostar fantasibelopp och gör att vi inte har råd att satsa på skola, äldreomsorg och sjukvård
Självfallet bör man kunna diskutera kostnader och på vilket sätt dessa kan minska. De flesta kostnaderna är sådana som flyktingarna själva inte rår för, utan de är beslutade av regering och riksdag. Många frivilligorganisationer är missnöjda med hur flyktingmottagandet är organiserat. Det är dock inte kostnaderna som bör vara ledstjärna i kritiken utan på vilket sätt vi tar emot flyktingarna.
Rasistiska partier redovisar ständigt olika siffror för att beskriva invandringens kostnader. Ett belopp som förekommer ofta är till exempel 267 miljarder om året. I denna siffra är dock kostnader bland annat för bistånd och EU-medlemskap inräknade men inte att invandrare betalar skatt osv. Som en jämförelse till detta kan man nämna att statens verkliga utgifter år 2010 för den post i statsbudgeten som gäller Migration är 5.7 miljarder. I detta ingår kostnader för flyktingmottagande i vid bemärkelse.

Man bör också komma ihåg att rätten till skydd undan förföljelse inte kan villkoras av kostnader. Det är förstås inte rimligt att skicka tillbaka en person till förföljelse eller tortyr även om den personen skulle behöva hjälp med exvs läkarvård efter sin flykt till Sverige.

Flyktingarna får en massa generösa bidrag som inte svenskar kan få
Så är det inte. De får samma bidrag som infödda svenskar i fall de inte arbetar. De får låna till utrustning av hemmet först när de har fått uppehållstillstånd. Lånet skall återbetalas efter regler liknande studielån. Flyktingarna saknar dessutom det kontaktnät svenskarna skaffat sig under sin livstid.

Vi är övertygade om att alla vill arbeta, och det skiljer sig inte mellan dem som är födda i Sverige och människor som är födda utomlands. Strävan efter att kunna försörja sig och inte vara beroende av andra är lika stor oavsett var du kommer ifrån. Däremot diskrimineras ofta invandrare av fördomsfulla arbetsgivare. Detta är ett väsentligt skäl till att arbetslösheten är högre bland invandrargrupper.

Äldre invandrare får flera tusen mer i månaden än svenska pensionärer som slitit hela sitt liv i Sverige
Detta är inte sant. 2003 infördes ett så kallat äldreförsörjningsstöd. Det är inkomstprövat och ska garantera de personer som är bosatta i Sverige och är 65 år eller äldre en viss skälig levnadsnivå efter det att en skälig bostadskostnad är betald. Det görs med andra ord inte någon skillnad mellan svenska och utländska medborgare. Ca 35 procent av de personer som uppbär äldreförsörjningsstöd är födda i Sverige.

Sedan detta stöd infördes kan ingen pensionär längre få lägre pension än motsvarande äldreförsörjningsstödets grundtrygghet. En ålderspensionär som får lägre pension än den tidigare folkpensionen tillsammans med pensionstillskottet har rätt till en utfyllnad. Det betyder att en äldre invandrad alltså aldrig kan få mer i pension än vad en svensk ålderspensionär får.

Invandrare begår fler brott än svenskar
Nej, det stämmer inte. 95% av alla invandrade begår inte några brott alls och att den stora majoriteten av brotten som begås i Sverige begås av infödda svenskar. Invandrade, med den vedertagna definitionen att man är folkbokförd i Sverige men född i annat land, är dock något överrepresenterade i brottslighet. Det är ett faktum. Utifrån undersökningarna kunde man beräkna (avseende år 1993) att knappt 20 procent av de anmälda brotten i Sverige begicks av invandrare. Mot bakgrund av att de som föll under definitionen invandrare då utgjorde ungefär tio procent av befolkningen (i dag är andelen 11%), handlar det om en överrepresentation på cirka två gånger.

Överrepresentationen till trots når invandrarnas andel av brottsligheten inte på långt när de höjder som i bland framställs. Inte sällan beskrivs det som att en majoritet av brotten begås av invandrare. I realiteten handlar det alltså om en femtedel. Till saken hör också att uppemot hälften av brotten inom denna femtedel kan hänföras till nordiska invandrare, det vill säga invandrare från Danmark, Finland och Norge. Med andra ord inte de grupper som i debatten vanligtvis kallas invandrare. De flesta debattörer, oavsett vilken sida de kommer ifrån, avser – även om det inte sägs rent ut – med termen invandrare främst personer från utomnordiska länder, företrädesvis utomeuropeiska.
Vi vet också att samma fördomar som är vanliga i övriga samhället också är vanliga inom polis- och åklagaremyndighet. Rättsväsendet är inte helt objektivt utan har en tendens att döma invandrare hårdare än svenskar för samma brott. Rapporter visar också på att polisen är mer benägen att anhålla invandrare som misstänkta för brott än svenskar, vilket är en bidragande orsak till att invandrare i media ibland utmålas som betydligt mer kriminellt belastade än svenskar.
Låt oss göra några jämförelser för att sätta siffrorna i ett sammanhang. Mellan kvinnor och män är skillnaden ännu större. Det är 3,5 gånger vanligare att en man är misstänkt för brott än en kvinna. Klasstillhörighet är en ännu viktigare orsak. Exempelvis är det sex gånger vanligare att en person vars familj har haft socialbidrag är registrerad för brott än en person vars familj inte haft det.
Detta visar att det inte är kulturella skillnader som styr brottslighet eller brottslighetens karaktär, utan andra faktorer är avgörande. Enskilt viktigast är social position i samhället. Invandrare hamnar ofta lägst ner på samhällsstegen och lever i utsatta områden. Invandrares barn hamnar ofta i svåra situationer med att inte bemästra språket och samtidigt lära sig en rad nya ämnen. Invandrare blir ofta diskriminerade och har problem att få jobb. Inget av detta ursäktar att någon begår brott, det är viktigt att vara tydlig med det. Men det förklarar skillnaderna i andelen misstänkta för brott. Det är alltså inte egenskapen invandrare som gör att brottsligheten är hög i en viss grupp, utan sociala faktorer, såsom tillgång och möjlighet att ta till sig utbildning, tillgång till arbete, graden av diskriminering osv.

Invandrarna kommer hit och tar våra jobb!
Nej, invandring skapar inte arbetslöshet. Det kan vi förstå av det enkla faktum att det inte är befolkningens storlek som bestämmer andelen arbetslösa. En större befolkning innebär ju också en större efterfrågan på varor och tjänster och skapar alltså arbete. Arbetslösheten är beroende av bland annat konjunkturläget, penning- och finanspolitiken, internationell efterfrågan, strukturförändringar samt arbetsmarknadspolitiken. Det är fullt möjligt att bedriva en politik för full sysselsättning som ger alla, både invandrade och infödda, rätt till ett arbete med en lön man kan leva på.

Men arbetslösheten är ju högre bland invandrargrupper
Arbetslösheten varierar mellan olika invandrargrupper och mellan olika yrkeskategorier men det är riktigt att inom vissa invandrargrupper är arbetslösheten mycket hög. De främsta skälen till detta är diskriminering och att det inte skapas tillräckligt många nya jobb. I Sverige tvingas ofta högutbildade invandrare ta jobb som taxichaufförer och lokalvårdare, andra får inget jobba alls, trots att de söker febrilt och är kvalificerade. Detta är naturligtvis ett oerhört samhälleligt, mänskligt och ekonomiskt slöseri. Men resultatet har blivit att gruppen arbetslösa är etniskt skiktad. Det är helt enkelt svårare för många invandrare att få jobb, trots att de är kvalificerade. Det kan vara något så simpelt som att du har ett efternamn som inte klingar svenskt, som gör att du inte ens blir kallad till intervju.

Alla i Sverige måste väl ändå kunna svenska!
Det är klart att den som lever i ska kunna prata svenska. Det är en rättighet och ett verktyg för att kunna göra sin röst hörd i samhället. Men idag utgår debatten från att invandrare inte vill lära sig svenska och att man därför måste ställa hårdare krav. Det är en djupt missvisande bild av hur det ser ut. Vi vill stärka SFI (svenska för invandrare), rusta upp utbildningsväsendet, motverka diskrimineringen på arbetsmarknaden, inte införa språktest som krav på medborgarskap. Problemet ligger inte i att det skulle finnas invandrare som inte vill lära sig svenska som en del påstår. Problemet ligger i att det finns diskriminering av invandrare i Sverige och det vi vill göra är att förbättra möjligheterna att lära sig svenska.

Varför vågar ni inte ta debatten?
Vi tar debatten hela tiden, varenda dag. På skolor, på arbetsplatser och på gator och torg. Det finns ingen debatt som vi inte vågar ta. Men det finns ingen anledning att ge rasistiska partier och rasistiska åsikter mer legitimitet eller uppmärksamhet än de förtjänar. Det går inte att betrakta rasistiska parter som vilka andra partier som helst. Att sitta i debatter med rasisterna på skolor i kommuner där de inte ens är invalda i kommunfullmäktige, TV-soffor eller i radion bidrar till att ge dom legitimitet och uppmärksamhet. Det tänker vi inte göra.

Man är väl inte rasist för att man vågar prata om invandringsproblemet?
Nej, inte nödvändigtvis. Många av de problem som rasister och högerextrema pekar på i form av arbetslöshet, för lite pengar till skolan och brist på bra bostäder är problem som finns på riktigt. Men de har inte med invandring eller människors etniska ursprung att göra. Problemen har sin grund hur samhället ser ut och på vilka politiska beslut som fattas. Det behövs en politik för minskade klyftor, för arbete åt alla och en upprustning av välfärden. Men om man skyller i stort sett alla problem i samhället på invandrade och om man hela tiden kopplar ihop invandrade med problem då är man fel ute.
Det är också ganska märkligt att påstå att invandringspolitiken inte debatteras – att ingen ”vågar prata” om den – och att vi lägger locket på när någon vill ta den. Det finns få områden som diskuteras så mycket som invandring, integration, invandrare och brottslighet osv. Vi tar mer än gärna en seriös diskussion om hur vi ska bekämpa diskrimineringen i Sverige, om hur en mer human flyktingpolitik borde se ut och hur rasismen ska bekämpas.

Vad tycker ni om slöjförbud?

Vi anser att det inte ska finnas något lagstadgat förbud mot burka, nikab eller liknande i skolan eller i samhället. Det är självklart att underordning av kvinnor aldrig kan försvaras utifrån religiösa förklaringar och vi vill inte att någon skall tvingas eller pressas att bära slöja som inte vill det själv. Men en lagstiftning som förbjuder slöja i olika former är inte någon bra metod för att bekämpa förtryck eller underordning av kvinnor. Ett förbud riskerar snarare att försvåra för dem som lever med en press att bära slöja och riskerar att snarare förstärka utanförskap och stigmatisering av muslimska kvinnor. Även om man kan konstatera att slöjan är en del av ett patriarkalt system, är kvinnor som bär slöja inte nödvändigtvis förtryckta eller offer på ett individuellt plan.

Det är viktigt att också komma ihåg att många bär slöja frivilligt som en symbol som är intimt förknippad med deras religion, kultur och identitet. Många lever sina liv precis som vem som helst utan att slöjan är ett hinder. Ett viktigare försvar av kvinnors fri- och rättigheter än att driva på för förbud handlar exempelvis om att stärka förutsättningarna för kvinnor med utländsk bakgrund i arbetslivet, i skolan och när det gäller deltagandet samhället i övrigt.

Ska det vara tillåtet att bli befriad från simundervisning eller undervisningen i sex- och samlevnad?
Nej, och lagen är redan nu tydlig – alla elever skall nå målen i skolan. Skolor som har bra kontakt med hemmen och en bra dialog med föräldrar och elever finner alltid individuellt anpassade lösningar och behöver inte befria några elever från undervisningen. Vi tror att det fungerar mycket bättre än förbud uppifrån. Därför är vi också emot repressiva förslag som skall straffa elever med lägre eller uteblivna betyg.

Nyamko Sabuni från Folkpartiet har ju föreslagit att man skall förkorta föräldraförsäkringen och skapa en låglönemarknad för att invandrade skall få jobb. Vad är det för fel på det?
Att Folkpartiet vill ha sämre villkor för invandrade än för de som är födda i Sverige är ingen nyhet, men Nyamko Sabunis senaste utspel om sämre föräldraförsäkring och lägre löner för invandrade tar nog ändå priset. Olika regler för de som invandrat och de som är födda i landet kallar vi diskriminering. Sabuni låtsas bry sig om invandrade kvinnor, men är egentligen bara intresserad av att skicka signaler om att invandrade behöver sättas åt och av att skapa en låglönemarknad där invandrade skall jobba för lägre löner och till sämre villkor. Varför skulle invandrare behöva jobba för lägre löner än svenskar? Hon borde inte kalla sig integrationsminister, hon är en segregationsminister.
För att skapa jobb för invandrade både kvinnor och män behöver vi satsa på och anställa människor i välfärden och skapa bättre förutsättningar för att det skapas jobb också i företag. Vi måste bekämpa diskrimineringen av invandrade på arbetsmarknaden. Vi vill också se till att föräldrar delar lika på föräldraförsäkringen så att också män tar sin del av ansvaret för hem och barn. Och om Folkpartiet nu verkligen var intresserade av att få ut inte minst invandrade kvinnor på arbetsmarknaden borde väl den första åtgärden vara att avskaffa vårdnadsbidraget – det om något är en kvinnofälla!

Du gillar kanske också...